“Tränar du varje dag???” , frågar vissa med en antydan av förfäran i rösten. “Ja, jag tränar inte mer än så …” brukar jag skämtsamt ge till svar. Faktum är att en timmes träning om dagen inte är särskilt mycket motion om man som jag och många andra, har ett stillasittande arbete. Tidigare var jag mycket flitigare med att promenera och cykla överallt. Men på sista tiden har jag blivit mer bekväm och tagit tuben istället. Vilket jag inte ser som en positiv utveckling. Att cykla, förutsett att man inte är fullastad med prylar, är det i särklass bästa fortskaffningsmedlet i Stockholm city.
Igår bestämde jag mig för att det var slut på lättjan och jag promenerade raskt en timme till jobbet. “Ja, jag ska göra en vardagsklassiker! En timmes promenad (istället för simning), en timmes cykel och en timmes löpning (skidåkning är det inte säsong för) under en och samma dag. För att uppmuntra andra till vardagsmotion. “, tänkte jag förnöjt. Allt gick jätte bra ända till och med då jag, efter en skitjobbig cykeltur, parkerade cykeln på jobbet- arg som ett bi! Jag hade ett ärende på andra sidan stan och på grund av ett pågående vägarbete i Solna så cyklade jag fel tre gånger och fick streta med cykeln ned för branta trappavsatser för att komma fram. Det var inte så lätt med en tung Kronans damtralla och en stor Louis Vuitton bag i storlek mindre resväska. Det blev ingen löpning den eftermiddagen. Den tog jag idag istället. Retroaktivt 
Resumé: En vardagsklassiker som spårade ur fullständigt. Men tanken var god …
Jag, glad i hågen innan jag påbörjat min cykeltur från helvetet
